Utvalda

Första blogginlägget

Det här är inläggets utdrag

Annonser

Det här är ditt allra första inlägg. Klicka på Redigera-länken om du vill ändra eller ta bort det eller skriv ett nytt inlägg. Om du vill kan du använda det här inlägget till att berätta för dina läsare om varför du startade din blogg och vad du tänker göra med den.

inlägg

Anders Bäckström, Professor em i religionssociologi vid Uppsala universitet, forskare vid Centrum för studier av religion och samhälle

Adress: anders.backstrom@crs.uu.se, Thunbergsvägen 3B, 752 38 Uppsala

Presentation

Jag är född i Hietaniemi socken i Norrbottens län 1944. Efter gymnasiestudier i Haparanda och militärtjänst i Boden påbörjade jag teologiska studier vid Uppsala universitet höstterminen 1965. Teologie kandidatexamen 1970, praktisk-teologisk examen och prästvigning 1970 i Västerås. Jag var 1:e amanuens i praktisk teologi 1971, studentpräst 1974, fick utbildningsbidrag för doktorandstudier 1979 och disputerade 1983 i praktisk teologi, med religionssociologisk profil, med avhandlingen Religion som yrke. En studie av de svenska prästkandidaternas bakgrund och rolluppfattning vid 1970-talets slut. Därefter var jag verksam som utredare och forskare vid Pedagogiska utvecklingsenheten, Uppsala universitet och vikarierade som präst på halvtid. År 1986 blev jag docent och år 1987 påbörjade jag ett vikariat som universitetslektor i religionssociologi och blev fast anställd 1992. Åren 1996-97 var jag anställd halvtid på Högskoleverket. År 2000 befordrades jag till professor i religionssociologi vid Uppsala universitet och åren 2007-2011 var jag ämnesföreträdare och därefter seniorprofessor 2011-2013. År 1999 grundades Diakonivetenskapliga institutet genom ett samarbetsavtal mellan Uppsala universitet och Diakonistiftelsen Samariterhemmet (DSH) som huvudman där jag var vetenskaplig ledare. År 2007 övergick huvudmannaskapet till Uppsala universitet och institutet blev en centrumbildning med namn: Centrum för studier av religion och samhälle, där jag fortsatte som vetenskaplig ledare. Då det Linnéstödsprogrammet The Impact of Religion. Challenges for Society, Law and Democracy beviljades 2008, med 50 miljoner kronor, (2008-2018), och ett samarbete mellan Teologisk och Juridisk fakultet behövde institutionaliseras, inrättade rektor ett Centre of Excellence vid namn: Centrum för forskning om religion och samhälle. Jag fortsatte som föreståndare för Impact of Religion-programmet. År 2012 tilldelades jag Uppsala universitets förtjänstmedalj i guld för mina vetenskapliga insatser, den s k Rudbeckmedaljen och år 2014 inrättade Diakonihögskolan i Oslo ett pris i mitt namn för bästa masteruppsats i diakonivetenskap att utdelas vartannat år.

Forskningsintressen och anslag

Jag har tre dominerande forskningsintressen: 1) Frågor om högre utbildning, dess organisation och effekter, 2) frågor om religionens roll som välfärdsfaktor inklusive den kyrkliga diakonin, 3) kyrka-stat och styrningen av religion inklusive sekularisering och religiös förändring i ett globalt perspektiv. De går delvis in i varandra.

1) Utbildningsfrågorna inkluderar avhandlingen, som studerande prästkandidater i Teologisk utbildning. År 1985 fick jag anslag från Humanistisk-Samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) för det s k Religionsvetarprojektet (1985-1990) med slutrapport Att förändras av utbildning. Om stabilitet och utveckling vid religionsvetenskaplig linje, 1993. År 1993 blev jag kallad som sekreterare i den s. k. Andrénska utredningen om examensrättsfrågor med anledning av regeringens beslut 1992/93:1 att öppna för privata högskolor. Den första rapporten utkom vid dåvarande Kanslersämbetet 1993:1: De frikyrkliga seminarierna som högskolor – en utredning. Jag var därefter sakkunnig i examensrättsfrågor vid Högskoleverket till 2008 med ett större antal rapporter. Åren 1995-97 var jag ledamot av Högskoleverkets examinationsutredning med slutrapport Examinationen i högskolan., 1997. Jag var också sakkunnig vid norska motsvarigheten till högskoleverket (NOKUT) om examensrätt på doktorandnivå vid Diakonihögskolan i Oslo 2011, i utvärderingen av Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet 2012 och i utvärderingen av SALT vid Uppsala universitet 2014.

2) I början av 1990-talet slog mitt andra intresse igenom med en enkätundersökning av diakoniuppfattningar i Sverige med rapporten: För att tjäna. En studie av diakoniuppfattningar hos kyrkliga befattningshavare. 1994. Undersökningen finansierades av Diakonistiftelsen Samariterhemmet (DSH). Detta ledde till ett samarbete med direktor Rolf Nordblom och 1999 kunde Diakonivetenskapliga institutet (DVI) grundas. Denna etablering föregicks av regeringens utlysning av programmet stat-människa-det svenska samhället i förändring. År 1996 tilldelades projektet Från statskyrka till fri folkkyrka. En religionssociologisk, tjänsteteoretisk och teologisk analys inför förändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten ett anslag på 4,2 miljoner från HSFR. Projektet innehöll bl. a. studien Svenska kyrkans roll som välfärdsaktör i en global ekonomi (2001). I maj 2000 kunde Kerstin Hesselgren-professuren förläggas till DVI och Grace Davie från Exeter förstärkte miljön läsåret 2000/2001. Hon har sedan återkommande varit gästforskare.

Stat-kyrka projektet hade en internationell referensgrupp. Denna kom att omvandlas till ett forskarnätverk i ansökan till Riksbanken jubileumsfond om projektet Välfärd och religion i europeiskt perspektiv. En jämförande studie av kyrkors roll som välfärdsaktörer inom den sociala ekonomin. Projektet beviljades i oktober 2002 med 12,8 miljoner och innebar att forskare från åtta europeiska länder kom att knytas till miljön vid DVI. Två slutrapporter publicerades på Ashgate förlag: Welfare and Religion in 21st Century Europe: Volume 1. Configuring the Connections (2010) och Welfare and Religion in 21st Century Europe. Volume 2. Gendered, Religious and Social Change (2011). Den starka forskargruppen gjorde att en ansökan till Europa Kommissionen kunde genomföras.  I september 2005 beviljades projektet Welfare and Values in Europe. Transitions related to Religion, Minorities and Gender med 12,2 miljoner. Projektet utsträcktes till att omfatta en jämförelse inte bara mellan religiösa majoriteter och minoriteter utan också med fyra post-kommunistiska länder, totalt 12 länder. Tre arbetsrapporter publicerades 2011-2012 i Religion & Society – serien vid Centrum (no 4, 5 och 6) och slutrapporten 2017: Religion and welfare in Europe. Gendered and minority perspectives. I den studien var särskilt Effie Fokas (Grekland) och Lina Molokotos-Liederman (England) aktiva. Detta forskningsintresse har i praktiken lett till att religionssociologin har utvecklat ett nytt tvärvetenskapligt forskningsfält i studiet av religion, välfärd och civilt samhälle men också att ett nytt forskarutbildningsämne har etablerats som eget ämne vid Diakonihögskolor med egna professurer.

3) Det tredje området rör sekularisering och religiös förändring i Sverige och globalt.  Detta fält studerade jag först översiktligt i rapporten Från institution till rörelse. En studie av Svenska kyrkan igår, idag och i morgon (1989). Jag fördjupade mig i de frågorna genom ett nytt treårigt anslag från HSFR 1992-1994 genom en analys av kyrkboksdata vid Demografiska databasen i Umeå. Rapporten heter När tros-och värderingsbilder förändras. En analys av nattvards- och husförhörsseden i Sundsvallsregionen 1805-1980 (1999). År 1993 kallades jag som sakkunnig i kyrkobyggnadsutredningen och genomförde en befolkningsundersökning av attityder till kyrkobyggnaden som kulturell resurs och dess roll som helig och avskild plats (med Jonas Bromander): Kyrkobyggnaden och det offentliga rummet. En undersökning av kyrkobyggnadens roll i det svenska samhället (1995). Mitt intresse för enkätundersökningar visar sig också i studien av utlandssvenskar i Londonområdet, där en omvänd migrationsproblematik kunde synliggöras: Londonsvenskarna och kyrkan. En studie av kulturupplevelser (1995). Inom ramen för stat-kyrka projektet deltog jag även i den nordiska RAMP-studien (Religious and Moral Pluralism, 2000) och i slutrapporten Religious Change in Northern Europe. The Case of Sweden (2004). Dessa frågor behandlas även i den svenska diakoniutredningen, där jag tillsammans med Miriam Hollmer genomförde en befolkningsundersökning av attityder till kyrkan som välfärdsaktör, redovisad bl a i antologin: Välfärdsinsatser på religiös grund. Förväntningar och problem (2014). Kyrkan som kulturfaktor är också i fokus i antologin (med Anders Wejryd): Sedd men osedd. Om folkkyrkans paradoxala närvaro inför 2020-talet (2016). Det viktigaste teoretiska arbetet ligger i ansökan till Vetenskapsrådet om Impact of Religion – programmet som visar på behovet av att studera religionen brett i ett senmodernt samhälle där religion blir synlig genom migration och globala kommunikationer medan det samtidigt är oklart hur religion används politiskt som maktfaktor. Religion både försvinner och återkommer samtidigt. Sverige blir allt mer indraget i en global kultur, som ger både ekonomiska, sociala och religiösa återverkningar lokalt.

Övriga uppdrag

Jag har haft uppdrag 1) som utredare av genomströmning vid religionsvetenskaplig utbildning (1984, 1985), av prästutbildningen (1987) och av prästers yrkesroll (1992), 2) som sakkunnig vid Högskoleverket 1993-2008, 3) som sakkunnig vid Vetenskapsråden i Danmark, Estland och Norge och vid Östersjöstiftelsen, 4) som opponent vid Teologiska och Pedagogiska institutionerna samt medlem av betygsnämnder vid 20 disputationer, 5) som sakkunnig vid 9 professorstillsättningar i religionssociologi, pedagogik och diakonivetenskap,  6) som värd för hedersdoktorn Douglas Davies 1998 och som promotor för hedersdoktorerna Danièle Hervieu-Léger 2002, Grace Davie 2008, Pål Repstad 2011 samt biträdande värd för Linda Woodhead 2010, 7) Handledare och biträdande handledare för 7 doktorander, 8) ledamot av teologiska fakultetsnämnden 1968-70 som studentrepresentant och 2000-2011 som lärarrepresentant. 9) Jag har tagit initiativ till skapandet den Anglo-Skandinaviska pastoralkonferensen 1978-, av Diakonivetenskapliga institutet 1999, välfärdsprojekten 2003 och 2005, till Impact of Religion-programmet 2008 och till Centrum för forskning om religion och samhälle vid Uppsala universitet 2009 (2007). Jag har omfattande föreläsningsverksamhet i Sverige, har presenterat forskningsresultat vid internationella konferenser och har recenserat ett större antal böcker. Åren 1988-2000 var jag andre redaktör vid Svensk kyrkotidning och är regelbunden skribent i tidningen. Jag har varit svensk ledamot av redaktionen av Nordic Journal of Religion and Society 1999-2011.

Publikationer i urval

Jag har publicerat 33 böcker, 40 forskningsrapporter, 35 kapitel i böcker, 35 recensioner och 96 artiklar i olika tidskrifter.

Böcker

– Religion som yrke. En studie av de svenska prästkandidaternas bakgrund och rolluppfattning vid 1970-talets slut. Stockholm: Verbum 1983 (avhandling)

– Präst år 2000. En studie av svensk prästutbildning inför 1990-talet. Uppsala universitet: Pedagogiskt utvecklingsarbete nr 86/1987.

-I Guds Tjänst. En profilundersökning av Strängnäs stifts präster 1991. Uppsala universitet: Religionssociologiska skrifter nr 5/1992.

-Att förändras av utbildning. Om stabilitet och utveckling vid religionsvetenskaplig linje. Acta universitatis Upsaliensis: Psychologia et Sociologia Religionum nr 8/1993.

-För att tjäna. En studie av diakoniuppfattningar hos kyrkliga befattningshavare. Uppsala: Svenska kyrkans utredningar 1994:1.

-Londonsvenskarna och kyrkan. En studie av kulturupplevelser. Uppsala: Mitt i församlingen nr 1995:3.

-Kyrkobyggnaden och det offentliga rummet. En undersökning av kyrkobyggnadens roll i det svenska samhället (med Jonas Bromander). Uppsala: Svenska kyrkans utredningar 1995:5.

-Examinationen i högskolan. Slutrapport från Högskoleverkets examinationsprojekt (med Jan-Erik Degerblad m fl). Högskoleverkets skriftserie 1997:39R.

-När tros- och värderingsbilder förändras. En analys av nattvards- och husförhörssedens utveckling i Sundsvallsområdet 1805-1890. Stockholm: Verbum 1999.

-Svenska kyrkan som välfärdsaktör i en global kultur. En studie av religion och omsorg. Stockholm: Verbum 2001.

-Religious Change in Northern Europe. The Case of Sweden (med Ninna Edgardh och Per Pettersson). Stockholm: Verbum 2004.

-Welfare and Religion in 21st Century Europe: Volume 1. Configuring the Connections (med Grace Davie, Ninna Edgardh och Per Pettersson). Farnham: Ashgate 2010.

-Welfare and Religion in 21st Century Europe: Volume 2.  Gendered, Religious and Social Change (med Grace Davie, Ninna Edgardh och Per Pettersson). Farnham: Ashgate 2011.

-Welfare and Values in Europe. Transitions related to Religion, Minorities and Gender. National overviews and Case Study Reports, Volume 1, 2 and 3. Acta Universitatis Upsaliensis: Studies in Religion & Society 4, 5 och 6, 2011-2012 (redaktör).

-Välfärdsinsatser på religiös grund. Förväntningar och problem: Skellefteå: Artos 2014 (antologi).

-Trossamfundens sociala insatser. En preliminär undersökning (med Ulrika Svalfors). Socialdepartementet Ds 2015:3.

-Sedd men osedd. Om folkkyrkans paradoxala närvaro inför 2020-talet (med Anders Wejryd). Stockholm: Verbum 2016 (antologi).

-Religion and Welfare in Europe. Gendered and minority perspective (tillsammans med Lina Molokotos-Liederman and Grace Davie). Bristol: Policy Press 2017 (antologi).

Rapporter

-Religionsvetarprojektet i Uppsala (RELU). Bakgrund och problem. Uppsala universitet: Pedagogiskt utvecklingsarbete 1986.

The Church as witness of Faith and Hope. Report from the Seventh Anglo-Scandinavian Pastoral Conference, Hexham, England. Uppsala: Teologiska institutionen 1988.

-Från institution till rörelse. En studie av Svenska kyrkan igår, idag och i morgon. Religionssociologiska institutet nr 50/1989.

– Den meningsfulla gudstjänsten. Uppsala universitet: Religionssociologiska skrifter nr 1/1990.

– Den svenska begravningsseden. Uppsala universitet: Religionssociologiska skrifter nr 3/1992.

-A Church of Nation and Nature. Report from the Ninth Anglo-Scandinavian Pastoral Conference in Reykjavik-Skálholt, Uppsala: Teologiska institutionen 1992.

-Examination som undervisning. En undersökning av examinationsformer vid religionsvetenskaplig utbildning i Uppsala. Uppsala universitet: Pedagogiskt utvecklingsarbete nr 103/1992.

-Vad blev det av dem: En uppföljningsstudie av 1978/79 års studenter vid religionsvetenskaplig linje i Uppsala. Uppsala universitet: Pedagogiskt utvecklingsarbete nr 104/1992.

-Leaders for the 21st century. Report from a conference concerning Formation in Theological Education (med Brian Russell). Uppsala universitet: Avdelningen för Pedagogisk utveckling, 108/1993 (antologi).

-De frikyrkliga seminarierna som högskolor – en utredning (med Carl-Gustaf Andrén och Gustav Björkstrand). Kanslersämbetets rapport 1993:1.

-Pedagogiskt utvecklingsarbete vid Uppsala universitet 1972-1994 (med Lars-Gunnar Holmström). Uppsala universitet: Pedagogiskt utvecklingsarbete nr 120/1995.

-Teologisk utbildning vid frikyrkliga seminarier och vid Umeå universitet. Examensrättsprövning (med Carl-Gustaf Andrén och Gustav Björkstrand). Högskoleverkets rapportserie 1996:15R.

-Building a Future. Report from the Eleventh Anglo-Scandinavian Pastoral Conference in Tallinn 1996 (med Grace Davie och Richard Kingsbury). Uppsala: Teologiska institutionen.

-Diakonivetenskap vid Ersta Sköndal högskola. Examensrättsprövning (med Carl-Gustaf Andrén). Högskoleverkets rapportserie 1998:14 R.

-Från statskyrka till fri folkkyrka. En religionssociologisk, tjänsteteoretisk och teologisk analys inför förändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten år 2000. Presentation av ett forskningsprojekt. Stockholm: Verbum, 1999.

-Välfärd och religion i ett europeiskt perspektiv . En jämförande studie av kyrkors roll som välfärdsaktörer inom den sociala ekonomin. Projektbeskrivning. Diakonivetenskapliga institutets skriftserie nr 4/2003.

Prövning av ansökan från Teologiska högskolan i Stockholm om rätt att utfärda magisterexamen samt masterexamen i teologi (med Lars Haikola). Högskoleverket 2007.

Prövning av ansökan från Newmaninstitutet om rätt att utfärda kandidatexamen i teologi (med Lars Haikola). Högskoleverket 2008.

-The Challenge of Religion. Colloquium on interdisciplinary research programmes 3-5 February 2010 (med Per Pettersson). Acta Universitatis Upsaliensis: Studies in Religion & Society 3/2011.

-Utvärdering av Forum för Afrikastudier samt Forum för Kinastudier vid vetenskapsområdet för samhällsvetenskap och humaniora: Uppsala universitet 2015.

Kapitel i bok

-Believing in belonging. The Swedish Way of Being Religious, i Ryökäs, R. & Ryökäs, E. (eds.) Urban Faith 2000. Helsinki University: Publications of Church Sociology A8/1993, s 31-42.

-De kyrkliga handlingarna som ram, relation och välbefinnande, i Gustafsson, G. och Pettersson, T. Folkkyrkor och religiös pluralism-den nordiska religiösa modellen. Stockholm: Verbum 2000, s 134-171.

-Att definiera religion i en senmodern kultur, i Dahlgren, C., Hamberg, E. M. och Pettersson, T. (red). Religion och sociologi. Ett fruktbart möte. Lund: Religio, 2002, s 79-95.

-The Church in a New Century, i Winsnes, O. G. (ed.) Contemporary Religion and Church. A Nordic Perspective. Trondheim: Tapir Akademisk Forlag, 2004, s 81-99.

-Nya förutsättningar för folkkyrkors funktioner, i Yeung, A. B. et. al. Rajojen Ylityksiä. Uskonto, kirkko, sosiologia. Helsinki: Suomalainen Teologinen Kirjallisuusseura 2006, s 379-390.

-The Study of Religion in Northern Europe, i Furseth, I. och Leer-Salvesen, P. (eds.) Religion in Late Modernity. Esseys in Honor of Pål Repstad, Trondheim: Tapir Academic Press, 2007, s 117-129.

-Religionens återkomst?, i Kanckos, L. och Kauranen, R. (red.) Social samhörighet och religion. Festskrift till Susan Sundback. Åbo: Åbo Akademis förlag 2008, s 19-30.

-Tro som social praxis: om diakoni i det privata och det offentliga, i Hjalmarsson, E. Nya möjligheter. Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige, 2009, s 40–50.

-Diakoni-gör det någon skillnad, i Flodell, S. A. Vivi-Ann Grönqvist-ett liv i tjänst för kyrkan. Stockholm: Stiftelsen Sverige och kristen tro, 2010, s 121-138.

-Religion och rätt i samverkan. Forskningsprogrammet The Impact of Religion, i Det goda universitetet. Festskrift till Anders Hallberg. Acta Universitatis Upsaliensis: C. Organisations och Historia nr 93/2011, s 57-64.

-Religion i de nordiska länderna. Mellan det privata och det offentliga, i Per Pettersson et. al. Religiös och social förändring i det glokala samhället. Samtida religionssociologiska perspektiv. Acta Universitatis Upsaliensis: Studies in religion and society 12/2014, s 195-238-

-Religion between the Private and the Public: About Diaconal Studies as an Academic Field, i Dietrich, S. et al. (eds.) Diaconia as Christian Social Practice. An Introduction. Oxford: Regnum Studies in Mission 2014, s 168-183.

-Welfare, Society and Secularization, i Day, A. och M. Lövheim. Modernities, Memory and Mutations. Grace Davie and the Study of Religion. Farnham: Ashgate 2015, s 147-162.

– -Religion and ritual markers between the public and the private: funerary rites in Sweden, i Guest, M och M Middlemiss Lé Mon. Death, Life and Laughter. Essays on religion in honour of Douglas Davies. Abingdon: Routledge 2017, s 87-104.

Recensioner

-Mellan religion och politik. Studier av kyrkofullmäktigeinstitutionen av Göran Gustafsson. Borås 1977, i Svenska prästförbundets meddelande 1978, s 155-159.

-Frikyrkorna, arbetarfrågan och klasskampen. Frikyrkorörelsens hållning till arbetarnas fackliga och politiska kamp åren kring sekelskiftet. Avhandling i sociologi i Uppsala av Irving Palm. Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Sociologica Upsaliensis 19/1982 i Kyrkohistorisk årsskrift 1983, s 237-238.

-Från kollektiv ‘gammallutherdom’ till individualistisk fromhet. Fromhetslivet i borgåbygden 1881-1923. Lic avhandling i kyrkohistoria vid Åbo akademi 1989 av Lars Schmidt, i Kyrkohistorisk årsbok 1990, s 171-173.

-Christian spiritual healing: A Psychological Study. Avhandling i religionspsykologi i Uppsala 1990 av Lars Lindström, i Kyrkohistorisk årsbok 1990, s 145-148.

-Region och religion: En regionindelning utifrån den kyrkliga sedens styrka på 1970-talet. Avhandling i religionssociologi Lund 1990 av Jan Carlsson, i Svensk kyrkotidning nr 50/1990, s 611.

-Tradition och förnyelse i svensk konfirmandundervisning. Läroplansutveckling och pressdebatt 1942-1985. Avhandling i pedagogik, Uppsala 1990 av Birgitta Wallinder, i Svensk kyrkotidning nr 1-2/1991, s 2-3.

-Religious America, Secular Europe? A theme and Variations av Berger, P., Davie, G. och Fokas, E., i Nordic Journal of Religion and Society, no 22/2009, s 179-181.

-Faith in Civil Society. Religious Actors as Drivers of Social Change. Moksnes, H. och M. Melin (eds.), Uppsala Centre for Sustainable Development, i New Route, Life and Peace Institute nr 4/2013, s 34-35.

-Religion and Social Problems. Titus Hjelm (ed.) New York and Abingdon: Routledge 2011, i Nordic Journal of Religion and Society nr 2/2013, s 196-198.

Artiklar i tidskrifter

-Anglo-Swedish Pastoral Conferences: Ett inslag i relationerna med Church of England, i Kyrkohistorisk årsskrift 1982, s 174-178.

-Övergång från tjänst inom EFS till tjänst inom Svenska kyrkan. En undersökning om bakomliggande motiv (med Henry Wiklund), i Kyrkohistorisk årsskrift 1985, s73-86.

– Europa som norm eller undantag, i Svensk kyrkotidning 1994.

-Towards greater knowledge in Depth. Examination in Swedish Higher Education, i Education for Leadership. Hemmingen: Sozialwissenschaftliche studiengesellschaft 1999, s 75-84.

-On the Comparative Study of Religious and Social Change. Thorleif Pettersson as a sociologist of religion, i Nordic Journal of Religion and Society no 2/2008, s 203-217.

Forskning om religion mellan det privata och det offentliga. Upsala Nya Tidning den 8/1 2011, s 6-7.

-Välfärdens utmaningar, i Svensk kyrkotidning nr 2 och 4/2011, s 34-38 och 75-76.

-Att leva i en postsekulär tid-vad menas med det?, i Svensk kyrkotidning nr 23/2012, s 433-437.

-Begravningsriter i Sverige, i Svensk kyrkotidning nr 24/2013, s 492-493.

– Religion in the Nordic Countries: Between Private and Public, i Journal of Contemporary Religion No 1/2014, s 61-74.

-Helping Churches to face up to ever changing social contexts, i The Window, Anglo-Lutheran Society 2014, s 13-14.

-Religion är både privat och offentlig, i Svensk kyrkotidning nr 12/2015, s 382-383.

-Folkkyrkan – sedd men osedd, i Svensk kyrkotidning nr 4/2017, s 102-104.